Grönt te
Det gröna teet är det ursprungliga och har en naturlig smak. I Kina har det druckits i flera tusen år och dominerar ohotat än idag alla andra tesorter. I väst är det svarta teet vardagste medan det gröna är på frammarsch.
Smaken får behålla sin naturlighet eftersom teet inte oxideras utan bara hettas upp. Metoderna är olika i Kina och Japan som är de största producenterna, se nedan. Koffeinmängden är lägre än för det svarta teet. Grönt te är en färskvara och smakar bäst under skördeperioden i april och maj men förstås går det bra att dricka också resten av året.
Grönt te passar bra att dricka till framför allt lättare mat och asiatiskt. Det går också att använda i matlagning, kanske som smaksättning till en sorbet eller som täcke till lax i ugn.
Många olika smaker och typer finns att upptäcka bland gröna teer även om man inte smaksätter i lika stort urval som med svart te. Teet kan också formas med ett speciellt hantverk för att vara dekorativt. Blomformen är populär men det finns alla möjliga varianter.
Kinesiskt grönt te
I Kina dricker man nästan uteslutande grönt te, även om alla sorters te produceras. Bladen läggs direkt i koppen och tekannor används bara till speciella tillfällen. Från början förvarades teet format som pressade kakor, liksom pu er-teet fortfarande lagras, innan de lösa bladen tog över.
Produktionen kräver vana. Hantverket dominerar från plockning till produktion men arbetskraften är billig och priserna därefter. När bladen ska hettas upp använder man i Kina rostning som teknik. Detta görs i stora wokpannor och det krävs precision för att veta exakt när bladen är färdiga. De rullas sedan och resultatet ger en rostad, lätt smak som har örtiga toner.
Japanskt grönt te
Smaken på det japanska teet präglas av landets läge ute i havet. Efter upphettningen som sker genom ångning får bladen en smak som kan beskrivas som algig och minner om havet, samtidigt som den är ren och elegant. I Japan dricks och produceras uteslutande grönt te som får växa på låg höjd till skillnad från hur teet odlas på kontinenten. Japanskt te är dyrare än kinesiskt. Arbetskraften höjer priset även om den mesta produktionen sker maskinellt. Teceremonin är speciell för Japan, läs mer under fliken Tetraditioner.